En symfoni av ockra, gult och orange.
Stålgrå himmel, jagande moln.
Vildvin som brinner och glöder.
Plöjda, brunsvarta åkrar… mot vresiga pilevallar.
Östersjöns vågor… som piskar mot stränderna.
Vågor som vräker, gräver och gröper.
Skummet… som fradgande samlas i stråk
med tång och bråte… längs den långa kusten.
Martall och havtorn kämpar i vinden.
Rister och skakar i höststormarna.
Piskande ösregn… snart kala trän.
Träd som knäcks och faller med ett brak.
Regn som trummar mot fönsterrutorna.
Löv som virvlar runt knuten.
Färgerna mattas till brunt och lergrått.
40 sekundmeter i vindstötarna.
Strömavbrott… Kolmörkt i husen. Vinden tjuter.
Kallras från fönstren. Koftor och filtar fram.
Stearinljus tänds… en brasa i kakelugnen.
Stormen sliter i kläderna och håret står på ända.
Stretar mot blåsten, eller far med vinden…
Friska rosor på kinderna och droppande näsa.
Rödfnasiga händer… djupt nerstuckna i fickorna.
Plötsligt… Dimman väller in som ett silvertäcke.
Man kan ana konturerna av ett landskap.
Helt vindslilla… lukten av jord och multnande löv.
Snart snö i luften, isiga tårar… som vassa nålar från skyn.
Sliriga vägar, snödrev, stopp och isolering.
Bunkrad mat och dryck… som reserv i skåpen.
En skåning och söderslättsbo… kan frysa.
Men absolut inte svälta ihjäl…
