Nysjöns fäbodar i Dalarna. Foto: Förbundet Svensk Fäbodkultur
Den 3 december beslutade Unesco om inskrivning av fäbodbruk på den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv.
Unescos mellanstatliga kommitté för konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet beslutar om inskrivningar av olika kulturarv på konventionens listor och register i samband med det årliga kommittémötet som i år äger rum i Paraguay den 2–7 december 2024. Fäbodbruk, som nominerats av Sverige och Norge gemensamt, skrevs in på den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv under tisdagskvällen.
– Fäbodbruket är ett gott exempel på en levande tradition med ett starkt engagemang hos utövare och som förs vidare från generation till generation. Det är ett kulturarv som vi delar med vårt grannland Norge och jag vill tacka alla engagerade utövare i båda länderna som möjliggjort denna inskrivning. Ert engagemang är helt avgörande, och värt all uppmärksamhet, för att fäbodbruket ska fortsätta hållas levande, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i Värmland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland men även förekommit i Uppland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. I dag finns omkring 300 levande fäbodar runt om i Sverige, och flera av dem brukas fortfarande traditionellt med fritt skogsbete, mjölkdjurshållning och beredning av olika mjölkprodukter.
– Alla som stödjer fäbodkulturen ska idag sträcka på sig och känna stor stolthet över utnämningen, säger Peter Helander, ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur.
Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer, till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser. Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet syftar till att säkra respekten för och öka kunskaperna om det immateriella kulturarvets betydelse. Sverige ratificerade konventionen 2011. Konventionsarbetet i Sverige samordnas av Institutet för språk och folkminnen.
– Det är en stor händelse att fäbodkulturen nu förts in på Unescos lista. Fäbodbruket var under hundratals år en förutsättning för att småbrukare i stora delar av Sverige och Norge skulle klara sin försörjning. Det är än i dag en levande tradition och har även gett upphov till ett rikt kulturarv, säger Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen.
Sverige har sedan tidigare ett kulturarv upptaget på den representativa listan – Nordiska klinkbåtstraditioner – tillsammans med övriga nordiska länder, samt två verksamheter upptagna på registret över goda metoder, Sagobygden och Nyckelharpans nätverk.
(2024-12-04)
Se även Sverige nominerar fäbodbruk till Unescos kulturarvslista (2023-03-24)
