Karl XV:s målning ”Norskt landskap”. Foto: Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
– Jag gjorde upptäckten i samband med att jag skulle skriva en text om Karl XV:s landskapsmålerier och specifikt tavlan Norskt landskap, inför återöppnandet av universitetsmuseet Gustavianum. Det fanns väldigt lite skrivet om tavlan. Eftersom jag tidigare forskat om landskapsmåleri i Norge blev jag nyfiken och ville ta reda på mer. Jag kan nu säga att det är en vy från Romsdalen. Särskilt signifikant är de två fjälltopparna som är kända som Kongen och Dronningen, säger Eva-Charlotta Mebius, forskare och lektor i konstvetenskap vid Uppsala universitet.
Prins Karl föddes 1826 och blev vicekung i Norge 1856, och kung över både Sverige och Norge 1859. Han var känd för sitt måleri och hans poesi gavs ut på åtta olika språk. När han tillträtt som vicekung i Norge genomförde han första delen av sin eriksgata genom landet. Resan blev väldigt väldokumenterad. Med i sällskapet fanns vännen, konstnären, och officeren Fritz von Dardel samt hovfotografen Mathias Hansen. I Fritz von Dardels berättelser om resan beskrivs hur vicekungen tog varje tillfälle som bjöds att avbilda trakten.
– Tavlan är signerad 1857. Jag ville ta reda på om den kanske hade någon anknytning till Karl XV:s första etapp av eriksgatan. 1856 hade han utsetts till vicekung av Norge. Samma år började han delta med sitt måleri i Konstakakademins utställningar. Det var helt enkelt en målning som tillkommit under en händelserik period i hans liv, säger Eva-Charlotta Mebius.
Hon började med att kartlägga alla dalgångar som Karl XV, som ännu inte blivit kung i Sverige, besökte under resan. Fritz von Dardel har i reseskildringen beskrivit de dalgångar som sällskapet särskilt fastnade för, och Romsdalen var en av dem. Efter sin kartläggning sammanställde Eva-Charlotta Mebius en katalog över befintliga målningar från de här dalgångarna genom att söka i olika museisamlingar. Ganska snabbt hittade hon fram till Thomas Fearnleys målning ”Fra Romsdal” (1838) i Nasjonalmuseet i Oslo och slogs av likheten mellan målningarna. Genom att utforska andra teckningar och fotografier i Nasjonalmuseets samling började hon identifiera landskapet ytterligare. Inkluderat i forskningen var också topografiska studier.
– Jag kan visa att det är en specifik utsikt mot Isterdalen och fjälltopparna Kongen och Dronningen som vicekungen har avbildat. Thomas Fearnley hade gått bort 15 år tidigare, så det är osannolikt att han skulle vara inblandad i tavlan. Däremot vet vi inte hur mycket inspiration Karl XV kan ha hämtat i Fearnleys tidigare målning. Som vicekung tillbringade han mycket tid i Norge mellan 1856 och 1857. Det kan ju tänkas att han då såg målningen i något sammanhang. Men jag har ännu inte kunnat hitta något skriftligt bevis på att han har sett målningen. Det kan alltså helt enkelt vara så att de bara råkade skissa i samma del av dalen.
Varför har man inte kopplat ihop de här tavlorna tidigare när de är så påfallande lika?
– Det är en jättebra fråga. Det har även jag frågat mig under arbetets gång. Det är inte helt lätt att svara på, men jag kan säga att jag är glad att det gjorts nu eftersom kopplingen mellan tavlorna belyser en viktig period i norsk och svensk historia och nordisk konsthistoria, säger Eva-Charlotta Mebius, som som nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om tavlan i tidskriften Burlington Magazine.
EIC/HAG
