Uppslitna av otåliga barnahänder
nu nerknölade ,färdiga för de gröna återvinningscontainrarna.
Disken står nu i kladdig givakt i väntan på att gå i närkamp med triple action tabletterna i diskmaskinens renande inre. Matresterna på de nu halvtomma faten har åter tagit plats i den kalla förvaringen, oåtkomliga för eventuella små bakterier med långa skrämmande namn.
De utbrunna ljusen har ånyo bytts ut, mot nya, som nu räcker långt in på julnatten.
Farmor med landstingets rullator har redan tidigare på kvällen, återlämnats till kollektivboendets trygghet med ringklocka och lättuggade måltider,
och taxin med de sista gästerna har glidit ned för uppfarten.
Efter den sedvanliga och kram ceremonin med ytterkläder tack-vad-gott-det -var-oj-vi-åt-alldeles-mycket och värdparet kan andas ut – ”det gick bra, i år igen…”
De yngre medlemmarna av denna juliga familj som ännu inte passerat den övre gränsen för vi-som -tror-på-tomten – i alla -fall -på -julaftonen -åldern har slutligen landat i den sedvanliga humör-statusen, nu återigen mätbar på richterskalan, ja nästintill en nivå som man kan kalla ”lugn” talat på barnfamiljspråk.
Barnens iver över kvällens leverans från AB TOMTE & SON.
Deras summeringar bryts av med glada tillrop över fullträffar i deras önske-ordersedel-liknande listor, och ord som ”wow, häftigt” är balsam för de betalande föräldrarnas öron, som mera verkar arbeta för AB TOMT & SLUT när verkligheten hinner ikapp i form av räkningar i Januari.
Och strax den bästa stunden av allt, den som gör julen uthärdlig, julaftonen som, när julaftonen är som allra behagligast när lugnet åter är värdigt sitt namn. Och nu… nu äntligen, den ljuvaste av musik:
Lyckliga barns sovande andhämtning, som följs av de nu avslappnade föräldrarnas vuxna presentpappersprassel.
Nu krönt av, mannekängande av nyuppackade julklappar med ännu kvarhängande överstrukna prislappar,”Nämen ” , ”0oh” i väluppfostrade, behärskade leende utrop
strax följt av
en svag doft av micro uppvärmd jansons frestelse accompanjerat av
dubbelsidiga glesa ”skål”!
lovande förpackningar, med , om möjligt ännu mera lovande innehåll.
även kallat en harmonisk tvåsamhet som endast infinner sig, efter år , av nöd och lust
den växthuseffekt-märkta gråväders julnatten förvånar med sin plötsliga kyla
även den väldiga ensamhärskande värmepannan gör sitt bästa för att knappa in på
det fallande graderna-och gör ett bra jobb , faktiskt ypperligt,
tack gode gud för modern teknik och vattenburen värme.
Den nu alltmera mörknande julaftonen lämnar över till påföljande skift
och natten sluter den lilla familjen i sin juliga famn,
ute är kölden nu hård.
”stackars uteliggare” huttrar medmänniskan i sin alldeles för uppvärmda stuga,
med golvvärme och nyslocknad brasa och-fast avtalspris på el.
”undrar om bilen startar imorgon? En äkta hälft släpper blicken från december-vyn och
och vänder sig om med kvällens efterlängtade kluriga glimt i den äktenskapliga ögonvrån:
”Det är en dag imorgon också… eh, en sängfösare?”
lust, och inte bara för att det är tradition.
Från oss alla – till er alla,
det kan man väl kalla en riktigt god jul?
