Börshuset i Stockholm är en av landets mest omtalade byggnader. Det har varit platsen för många dramatiska och färgstarka händelser, från Stockholms blodbad till manifestationer. I boken Börshuset beskrivs för första gången byggnadens hela historia, från Stockholms begynnelse på 1200-talet till dagens hemvist för Svenska Akademien och Nobelmuseet.
— Huset har under sin tid stått i strålkastarljuset i åtskilliga sammanhang, både genom Nobelpriset och som medelpunkt för svensk kultur. Stora Börssalen var redan på Bellmans tid och långt in på 1800-talet stadens festvåning med baler och andra sammankomster, men också lokal åt stadsfullmäktige under femtio år innan Stadshuset byggdes. Det tog hundra år av förberedelser, förslag och ofta hetsiga diskussioner innan Börshuset kunde byggas. Att tränga in i dessa ansträngningar och funderingar kring börsens ganska oprecisa verksamhet är nödvändigt för att förstå den nuvarande byggnaden, säger författaren Fredric Bedoire.
I Börshuset. Från rådhus till hemvist för Svenska Akademien betraktas och jämförs nutida händelser med historiska skeenden. Från Stockholms grundande på 1200-talet, när stadens första rådhus byggdes på platsen och en köpmansbörs så småningom bildades, till den nuvarande byggnaden som uppfördes under 1770-talet efter ritningar av Erik Palmstedt. Under bottenvåningens magnifika valv hade Stockholmsbörsen sin livliga verksamhet ända till år 2000. Därefter tog Nobelmuseet över.
— Akademien har firat sin årliga högtid här ända sedan den instiftades. År 1921 flyttade Akademien in i övervåningen, och vi är glada att kunna fira 100-årsjubileet med en bok av Fredric Bedoire i samarbete med Langenskiölds, säger Mats Malm, Akademiens ständige sekreterare.
I festvåningen instiftades Svenska Akademien 1786 och den har sedan dess haft sina årliga högtidssammankomster där. Här presenteras årligen, inför världsmedia, vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur. Genom en donation nyttjar Svenska Akademien huvudvåningen sedan 1921.
Fredric Bedoire är professor emeritus från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien. Han har skrivit över trettio böcker, bland annat Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige, Stockholms byggnader. Arkitektur och stadsbild, Villastan. En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit och Katedralen i Västerås. Andligt och världsligt under åtta sekel. Han har belönats med Stora Fackbokspriset och Stora historikerpriset samt Konungens guldmedalj i tolfte storleken för sina ”framstående insatser inom svenskt akademiväsende och som arkitekturhistoriker”.
