Tidigare år har det, tro det eller ej, varit ett rent nöje att snudd på sätta morgonkaffet i vrångstrupen den första morgonen i april. En ren fröjd att ta på upptäckarhatten och nosa upp årets 1 aprilskämt. Redan förra året gjorde ”min” morgontidning Dagens Nyheter (DN) mig besviken genom att sakna aprilskämt i sin papperstidning. De hade reserverat aprilskämtet till den skara som läser DN på nätet. Det kändes verkligen trist.
Jag gillar min papperstidning, det är oöverträffat att börja morgonen med papperstidningen och minst en rejäl frukostkopp med kaffe. Dessutom, om mitt morgontrötta jag skulle råka spilla kaffe över tidningen så går den fortfarande att läsa, medan kaffe över min laptop får helt andra konsekvenser.
I år har DN valt en annan strategi. I sin papperstidning har man i frågespalten ”Fråga om Språket”, en frågespalt som för övrigt finns året runt inte bara 1 april, tagit upp det här med aprilskämt. Man skriver bl.a. så här: ”Bruket att ”narra april” går i Sverige ända bort till 1600-talets mitt. Det är oklart varifrån seden stammar men den förekommer i de flesta kulturer…….. Idag är det framför allt massmedierna som håller traditionen vid liv genom att i tidningar, tv och på internet slå blå dunster i ögonen på folk.” Det är ren historik alltså, inget skämtande där inte.
Så när kaffet är urdrucket och jag förflyttat mig ur köket, så tittar jag in på DN på nätet. Och vad har DN gjort där? Jo, man har köpt in en artikel från TT som handlar om vad andra tidningar har hittat på för aprilskämt.
Allvarligt talat. Jag hade förväntat mig något bättre än så. Har DN inga egna humorister kvar på tidningen som kan förvalta traditionerna från 1600-talet?
