Något har hänt med Indien.
Indien har fått en ny plats i världen. Landet upplever ett nytt självförtroende, en självständig plats på världsscenen och är numera det folkrikaste landet i världen. Indien är inte ett land brukar det sägas, Indien är en kontinent.
Valspråk: 
Satyameva Jayate’ (Endast sanningen segrar)
Efter decennier av utsourcade IT-tjänster från USA och Europa har Indien byggt upp ett kunnande som nu visar sig på många områden. Detta återspeglas inte bara i siffror, utan också i djupgående förändringar inom politik, diplomati, digitalisering, inom konst och sport. Storstaden Bangalore, mitt på södra höglandet, har varit centrum för avancerad It-teknik i decennier. Mitt i dessa snabba framsteg är Indien noga med att ta tillvara och värna sitt rika och särpräglade kulturella arv av traditioner, världens tidigaste filosofi, konstformer och historiska verk.
En avgörande förändring av Indiens nya uppfatting av sig självt var tiden efter covidinfluensan. Efter att de initialt mycket drastiska restriktionerna och lockdowns ganska snabbt upphörde och övergick till det normala, var turister ändå inte tillåtna att resa in i landet. Så fick medelklassens unga resande indier tillgång till och upptäckte och fyllde upp många av turistställena. Upptakten till detta vakum hade kanske grundats sen minst tjugo år. De indiska turisterna flödar nu in på många av de tidigare västerländska turistplatserna. Detta var en viktig kulturell vändpunkt.
Jag har befunnit mig i Goas huvudstad Panjim under vintrarna de senaste sju åren för att måla och att skriva. Under denna tid har jag sett Indiens kulturella självbild och framåtanda genomgå en subtil men remarkabel förändring. Vid senaste besöket tyckte jag mig se förändringen i människors ansikten, jag såg ett lugnt självklart nytt självförtroende.
Staden ligger välplacerad längs utloppet av den långsamma gröna floden Mandovi. Det portugisiska inflytandet i de äldre delarna av staden är tydligt. De ursprungliga centrala så kallade latinkvarteren, Fountainhas och Mala, för tankarna till Karibien. Glada kulörer på husen, blomkrukor längs fasaderna och i fönster. Goa brukar kallas ”India light” på grund av sitt västerländska historiska inflytande från Portugal och England. Många unga utbildas fortfarande i portugesiska. Panjim med sin koloniala arkitektur, med bistroer och konstgallerier, med en förtrollande blandning av det klassiska och det samtida. Med en livlig kosmopolitisk demografi visar staden upp framåtanda och bjuder på minnesvärda upplevelser. De äldre latinkvarteren har nyligen upprustats och nymålats och en ny imponerande hängbro over floden Mandovi har byggts på rekordtid.
Goa har befunnit sig i korsningen mellan öst och väst och var en blomstrande hamn för handel långt före de europeiska kolonisatörerna, dess kultur destillerad av influenser från de besökande forntida arabiska, egyptiska och persiska sjöfartshandlarna. Portugisernas ankomst på 1500-talet hade dock en dramatisk inverkan på kulturlandskapet i kustnära Goa.
Första kvällen för sju år sen i Panjim gick jag ut från mitt nyfunna lilla familjehotell i latinkvarteren, vek av runt hörnet och upptäckte Joseph Bar. Ett hål i väggen som man säger. Två små rum, sex gånger sex meter, lika liten bar där emellan. Ett omåttligt populärt vattenhål i den portugisiska stadsdelen Fontainhas, namnet efter en 
gammal källa vid foten av Altinhoberget mitt i staden. Fasaden hade inte blivit målad på årtionden och förutom den lekfullt färgglada baren såg resten av huset ut som en ruin. Fönster utan glas gapade svart ovanför.
Trångt trångt, folk stod mest på gatan i den skumma gatubelysningen med en öl eller Feni med rosenblad på toppen i handen. Feni den blodröda söta drycken gjord på Cashewnötens blomma blandad med röd gurkmeja. Där lärde jag känna stadens unga konstnärer, fotografer, intellektuella, arkitekter, restaurangägare som sen dess varit vänkretsen vid alla besök. De gav mig en blick rakt in i Indiens nya självförtroende.
Dessa involverade kontakter ledde till ”For the record” en vinyllyssningspub och butik för turntables och högtalare i ett. Vinyler i kultklass av femtiotalsjazz och sjuttiotalets bästa rock blev ett tillhåll för mig. Buland Schukla, ägare arkitekt, utvidgade efter något år verksamheten med restaurang på gården där hans experiment med välkomponerade fenidrinkar, egenbryggd ale, sourdoughpizzor grillade över öppen eld blev samlingsplats för sofistikerade.
I realtid fick jag se den inspiration som numera kännetecknar indiens kreativa medelklass, den positiva kulturella inspiration kanske också väst delar men utan cyniska idemässiga inslag.
En indikator på stämningen i ett land är dess videoreklam. Reklamen i Indien har en humor och lätthet och tokig bussig galenskap som skiljer den från väst. I reklamen reflekterar sig en bred ström av mycket välkoreograferade sång- och dansfilmer ifrån Bollywood, Indien har sen sjuttiotalet varit storproducenter av film.
Ett indiskt begrepp ”Masala-film”, efter kryddblandningen, blandar genrer, action, komedi, romantik och drama. Avancerad utarbetad masscenografi, mycket välkoreograferade danser, visuellt färgglada kostymer interpunktuerad med intensiva mycket populära sångnummer med högt betalda hyllade sångerskor och sångare. Mina favoriter i denna genré är Bollywoodsångerna från sjuttiotalet med kvinnornas höga röstregister och andra tokgalna slagdängor. Den storsäljande filmen RRR av regissören Srisaila Sri Rajamouli från 2023 tog till och med väst med storm. Den mest påkostade indiska film någonsin. RRR akronym för ”Roudram Ranam Rudhiram”, grovt översatt ”Fierce Death Blood”. Se den streamad!
Under den svala årstiden med temperaturer runt 26 grader händer mycket. Panjim myllrar av liv och rörelse från november till mars. Lokala, nationella och internationella turister leder under evenemangen till fulla boulevarder, gator med loppmarknader. Massiva gamla kulturarvsbyggnader hamnar återigen i rampljuset, parker förvandlas till offentliga konstutrymmen, karnevaler ses längs floden Mandovis fridfulla strand. Att Indien har en gammal vurm för starka färger är väl känt. Den indiska glädjen för spektakel, karnevaler, religiösa högtider ses regelbundet i staden. Indien är fullt av festivaler religiösa händelser upptåg processioner och musik. Staden gator är ofta kantade av tillfälliga skulpturer, banderoller och evenemangen avlöser varandra. Här följer några av de stora evenemangen:
”Serendipity Arts Festival”, Indiens största konstfestival i staden sedan 2016, är i december 2024 tillbaka med sin nionde upplaga. Festivalen samlar en stor bredd av indiska konstnärer ur alla genrer. Denna årliga konstfestival hålls på många platser i staden.
Denna spänner över de multidisciplinära områdena bild-, scen- och kulinarisk konst, utforskar genrer av film, hantverk, dans, livekonst, litteratur och mode. Festivalens tvärvetenskapliga approach skriver indiska medier uppskattande om. 2018 hade festivalen 450 000 besökare. 2019 års upplaga upptog festivalen över 12 arenor.
Varje upplaga kureras av ett nytt kuratorteam, som exempel kurerades bildkonstprogrammeringen 2019 av konstnärerna Jyotindra Jain och Sudarshan Shetty, kulinariska konster av kocken Rahul Akerkar, dans av Mayuri Upadhya, musik av Sneha Khanwalkar.
Festivalen arrangeras av den ideella Serendipity Arts Foundation som stödjer forskning, främjar uppmuntrar miljömedvetande utbildning inom konst och kultur. Stadens ledning upplåter en mångfald av stadens vackra gamla gedigna stenbyggnader som utställningslokaler.
Ett alldeles färskt musikinitiativ ”B-side – Unlock your sound” arrangerat under samma paraply, Serendipity Foundation, fick sin början i oktober 2024.
En annan inspirerande serie av genialiskt genomtänkta utställningar är ”The story of”, som återkom tre gånger mellan åren 2015 till 2021, organiserad av The Story of Foundation.
”The Story of Light”, ”The Story of Space”, ”The Story of Mind” var de första science-meets-art-festivalerna som skapades och arrangerades i Indien. Var och en utforskade människans värld och förutsättningar genom tre olika temata. Ljus, Rymd och Sinne.
Den första festivalen ”The Story of Light” hyllade ljusets skönhet och universalitet dess otaliga kopplingar till vetenskap, teknik, natur, kultur, andlighet, historia och kosmologi. Ljus blev ett försöka uttrycka universums sanna, dolda natur, beröra hjärtan, ändra perspektiv och visa en annorlunda verkligheten.
”The Story of Space” behandlade Indiens första vetenskapsådra. Sjuttiotvå mycket olika projekt presenterades. Filmvisningar, samtal och paneldiskussioner syftande till utforskningar, undersökningar med rymden som tema. Robin Lasser, konstnär involverade människor i video- och rörelsegrafik. Springboard ’Blank Space’, av scenkonstnärerna Pushpanjali Sharma och Gautam Nima, skapade upplevelsen av ett ’förkroppsligat tomt utrymme’. Deras försök att rensa och avkonditionera våra förinställda sätt att vara, se, uppfatta och agera mappade storskaliga videoprognoser på byggnader och träd i Panjim.
Den sista festivalen ”The Story of Mind” 2021, tog med ljus och ljud besökarna genom de tematiska grenarna Ekologi, Identitet, Artificiell Intelligens, Mental Health och Mind-Body-Spirit. Historien om att vara djupt engagerad i en inlärningsresa, se möjligheterna i komplikationerna vetenskapligt och det konstnärliga intresset för hjärnan och sinnet. Engagemang, iterationer och ståndpunkter för förståelse av universumes expansiva aspekter utifrån konst, kultur, filosofi och vetenskap.
”Goa Carnival” är en helt annan mer typiskt indisk årlig traditionell karneval med anor från 1700-talet med portugisiskt ursprung med start lördagen efter den kristna fastan feb-mars. Karnevalens höjdpunkt är en parad av hästdragna vagnar, färgglada dekorerade tjurkärror, dekorerade plattformar på hjul med kostymfigurer, danstrupper med masker och kostymer, livemusik. Mat och dryck serveras överallt på gator, i parker.
Alla dessa festivaler skall tilläggas har fritt inträde.
Den årliga ”International Film Festival of India”, hålls sedan 2004 i Panjim. Festivalen vill bidra till förståelsen och uppskattningen av filmkulturer i olika nationer inom ramen för deras sociala och kulturella etos, och främja vänskap och samarbete mellan människor i världen.
”Sunaparanta Goa Center for the Arts”, verkar i en vacker stor villa i de pittoreska centrala Altinhokullarna i Panjim och inrymmer flera utställningsgallerier, bibliotek, stort multifunktionellt utrymme för workshops och föreläsningar och amfiteater. Innergården inrymmer Café Al Fresco som serverar frukost, lunch och mindre måltider. Under åren har Sunaparanta presenterat boksläpp, föreläsningar, musikföreställningar, teaterpresentationer i samarbete med ledande gallerier över hela Indien och Europa för att presentera konstnärlig talang. Artister som Bharat Sikka, Laxman Pai, Antonio Piedade da Cruz, Nikhil Chopra, Roger Ballen, Julian Opie, Cruzo och F. N. Souza kan nämnas.
”Sensible Earth” nära Salvador do Mundo på vägen mellan Panjim och Moira är ett kollektiv som premierar en grönare livsstil och experimenterar och utvecklar återcirkulerade textilier. De samlar mycket populära workshops med tillverkning av miljövänliga textilprodukter.
Värt att nämna är arkitektfirman Mozaic i Design Valley i Porvorim. Under ledning av arkitekt Dean D’Cruz ligger Mozaic i framkanten av indiens miljötänkande arkitekter. Mozaic inspirerar genom sina mycket vackra byggnader.
Är man istället intresserad av traditionell indisk hinduism finns ett färgstarkt stort hinduiskt tempel i Mala i sluttningen av det centrala Altinoberget väl värt ett besök.
Indien är ett förändrat land i världen i den nyfiknes ögon. Indien har en visdom förborgad med möjligheter att bidra med sitt urgamla filosofiska djupa arv av studier av människans sinne. Indiens kopplingar till det nya intresset för hjärnan och människans medvetande är många och den nya AI-forskningen provocerar nya frågor om medvetandet aldrig tidigare ställda.
Vill man som besökare bo ståndsmässigt i historisk miljö i Goas huvudstad Panjim tar man in på anrika portugisiska hotell Panjim Inn i Fontainhas eller det varmgula Mateus Hotel som har rum höga i tak eller kanske Old Quarter med sin vackert dekorerade fasad. Från dessa hotell promenerar man bekvämt till alla evenemang. Vill man vara lyxigare tar man in på hotell i Dona Paula invid havet vid utloppet av Mandovi en bit från centrum.
Jag föreslår ett besök festivalernas websidor för långt mer fyllig information.
Sensible Earth, Mozaic och alla andra kan ses på Instagram.
https://thestoryof.org/space2017/
https://www.serendipityartsfestival.com/
Sunaparanta https://www.sgcfa.org/
