Under 1700- och 1800-talen lämnade tusentals kvinnor och män in olika slags ansökningar (suppliker) till länsstyrelsen i Västmanlands län. Avhandlingen Making themselves heard undersöker dessa för att fördjupa vår förståelse av kvinnors och mäns förmåga och behov att göra sig hörda genom den regionala supplikprocessen.
Genom att betona hur kontakten med länsstyrelsen var kopplad till resurser belyser den också hur ansökandet var sammanflätat med människors strävan att försörja sig. Utifrån en analys av supplikregister och nästan 3 000 bevarade supplikmål bidrar avhandlingen på tre viktiga sätt till nuvarande forskning.
För det första innehåller avhandlingen en utvidgad teoretisk konceptualisering av den regionala supplikprocessen, där relationen mellan sökande och förklarande (motparten) betonas. Att se processen på det sättet visar att det vanligaste skälet till att människor behövde kontakta landshövdingen och hans länsstyrelse var tidigare interaktioner och pågående konflikter med andra människor om olika resurser, framförallt krediter, jord och arbetsroller. Vardagsrelationer gav människor anledning att använda länsstyrelsen för att lösa lagreglerade konflikter, ett agerande som i slutändan hade politisk betydelse.
För det andra belyses hur förmågan och behovet att göra sig hörd varierade med kön, civilstånd och socioekonomisk bakgrund. Att supplikera var kostsamt, vilket tveklöst påverkade fattiga människors förmåga att delta. Trots det hittar vi obesuttna och fattiga personer som beslutsamt försvarade sin rätt, ibland som sökande men oftare som förklarande. Som i nästan alla myndighetssammanhang vid den här tiden var de ansökande och förklarande kvinnorna färre än männen. Men trots sin lägre andel deltog kvinnorna icke desto mindre i processen på många olika sätt under bägge århundraden.
För det tredje undersöker avhandlingen hur människors sätt att göra sig hörda genom den regionala supplikprocessen förändrades över tid. Den är en av få svenska studier av supplikanter och förklaranden som sträcker sig längre än till början av 1800-talet. Genom sin tidsram bidrar avhandlingen med kunskap om hur utvecklingen av röst genom supplikprocessen var kopplad till administrativ byråkratisering, till delar av den judiciella revolutionen, till hushållskulturens gradvisa men icke-linjära försvinnande och till framväxten av ett civilt medborgarskap.
