MAGASIN1

De kulturhistoriskt värdefulla fartyg som fortfarande trafikerar våra vatten ägs och förvaltas oftast av ideella eller privata aktörer. Den kulturhistoriska sjöfarten engagerar människor på många sätt, både med praktiskt arbete, ekonomiska insatser och stort personligt engagemang. Tack vare ett rekordstort fartygsstöd på 1,5 miljoner kronor kan Sjöhistoriska museet i år stödja renoveringar av 14 fartyg runt om i landet.

Behovet av fartygsstöd är stort eftersom många fartyg som sökt stödet har stora och omfattande renoveringar framför sig. Ett av de mest omfattande projekten som Sjöhistoriska stöder i år är arbetet med att renovera träskrovet på 120-åriga segelfartyget Sarpen i Simrishamn. Även ångfartyget Norrtälje (från 1899) som precis avslutat ett mycket omfattande arbete med att byta plåt under vattenlinjen får del av fartygsstödet.

– Det är det stora engagemanget från ideella och privata aktörer som i mångt och mycket gör att det finns kvar så pass många historiskt värdefulla fartyg i Sverige. Därför är ökningen av Sjöhistoriska museets fartygsstöd viktig – även om fartygsägaren fortfarande står för merparten av reparationskostnaderna, säger museichef Mats Djurberg

I år fördelas stödet till 14 fartyg. Av dessa är sju segelfartyg, tre fiskebåtar av olika storlek, tre ångfartyg och ett före detta örlogsfartyg.

– Under förra året gick sorgligt nog två k-märkta fiskebåtar på Västkusten till upphuggning, därför är det särskilt viktigt att stödja de fiskebåtar som nu sökt stöd. Det gäller Asta af Smögen i Smögen, Edit i Karlshamn och nyligen k-märkta lilla fiskebåten Emil af Mossby i skånska Abbekås, säger Karolina Matts, intendent vid Sjöhistoriska.

Fartygsstödet kan sökas av ägare till historiskt värdefulla fartyg. I år har 33 fartyg sökt totalt 7 miljoner kronor.

– Vi prioriterar ansökningar från fartyg som på olika sätt är tillgängliga för allmänheten så att så många kan ta del av upplevelsen kring dem, säger Karolina Matts, intendent vid Sjöhistoriska

Fiskebåten Asta av Smögen
Fiskebåten Asta byggdes 1916 i Marstrand för snurrefiske, snörpvad och så småningom räktrålning. Fartyget var ursprungligen riggat – men sedan 1940-talet är det motoriserat. Fartyget var i aktivt fiske fram till 1981 men ägs sedan dess av föreningen Tôllar ô Seiel som visar upp fartyget vid kaj och kommer återuppta viss trafik efter renoveringen. Asta av Smögen är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 40 000 kronor för förstärkning av balkvägare.

Fiskebåten Edit, Karlshamn
Fiskebåten Edit byggdes 1932 och var en av de första fiskebåtarna i Blekinge som var avsedd för trålfiske och var verksam i fisket farm till 1975. Edit ägs nu av en förening som visar och berättar om båten samt ordnar dagsturer med passagerare. Edit är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 150 000 kronor för att renovera och byta bordläggning.

Ångfartyget Ejdern, Södertälje
Passagerarbåten Ejdern byggdes 1880 på Göteborgs Mekaniska Werkstad för trafik i Göteborgs skärgård. Från 1906 har dock fartyget drivit trafik med Södertälje som utgångspunkt. Fartyget räddades av eldsjälar och ägs sedan 1964 av en förening som driver passagerartrafik med fartyget. På mitten av 1980-talket återfick Ejdern sin koleldning. Fartyget är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Det får 200 000 kronor för trefingerlist och skrovarbeten.

Fiskebåten Emil af Mossby, Abbekås, Skurup
Denna fiskebåt är en klinkbyggd kraftig snipa i ek som byggdes av Emil Pålsson 1971. Båten byggdes för kommersiellt ålfiske och kan ses som en god representant för det småskaliga fisket under senare delen av 1900-talet. Emil af Mossby visas vid kaj av sin ägare och deltar i lokala hamnfestivaler och liknande. Båten är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Den får 20 000 kronor för skrovarbeten.

Segelfartyget Sandkilen Helmi, Blidö, Norrtälje
Sandkilen Helmi byggdes på Svarlöga i Roslagen på 1880-talet. Här gick hon i traditionell fraktfart fram till 1946. År 1988 påbörjades en omfattande renovering av fartyget. Föreningen Helmis vänner äger och driver idag seglingsverksamhet med fartyget i sina gamla hemmavatten. Helmi är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 80 000 kronor för att lägga nytt däck m.m.

Lotsbåten Ilse, Kungälv
Tjänstebåten i Lotsverket Ilse sjösattes hos Andersson & Hansson, Sannegårdens varf i Göteborg 1908. Hon var en 3:e klassens lotskutter och användes fram till 1958 på Väderöarnas lotsplats. Runt år 2000 renoverades lotsbåten till sitt ursprungliga utseende (många mindre ändringar hade skett genom åren). Idag ägs båten av ett sällskap men det är en förening som håller i seglingsverksamheten. Ilse är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Båten får 60 000 kronor för omdukning av rufftaket.

Segelfartyget Ingo, Göteborg
Ingo är en tremastad skonare, byggd i Sjötorp 1922 och var verksam som lastfartyg fram till 1970-talet. Numera fungerar Ingo som skolfartyg för ungdomar och för seglingar med mera spridda åldersgrupper. Ingo får fartygsstöd för att lägga om däcket. Ingo är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 200 000 kronor för att lägga om och byta däck, arbeten som även gav fartyget fartygsstöd även 2023.

Segelfartyget Kvartsita, Fiskebäckskil
Kvartsita byggdes 1945 som motorseglande fraktfartyg vid Holms varv i Råå för frakt av kvarts mellan Höganäs och Dals Bruk. Numera är Kvartsita riggad som toppsegelskonare och föreningen För fulla segel bedriver seglarskola för barn och ungdomar. Kvartsita är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
Kvartsita får 100 000 kronor för att renovera och byta bordläggning, en renovering som fick fartygsstöd även 2023.

Minsveparen M 22, Gålö, Haninge kommun
M 22 byggdes på Karlskrona örlogsvarv 1941 som ett fartyg i en serie av 12 likadana minsvepare. De gråmålade skroven är byggdes i mahogny. Fartyget tjänstgjorde under krigsåren som bevakningsfartyg och minsvepare. Som flera av systerfartygen fick M 22 andra uppgifter i marinen under senare tid. Hon utrangerades först 2007 och ägs idag av en privatperson. Fartyget deltar i veteranflottiljens utåtriktade verksamhet. M 22 är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 100 000 kronor för att byta översta bordgången och skarndäck.

Ångfartyget Norrtelje, Norrtälje
Ångfartyget Norrtelje byggdes på Södra varvet i Stockholm 1899 för trafik i Stockholms norra skärgård. Hon har även gått på trafik till Mariehamn på Åland, tack vare sin trippelångmaskin på 800 hk var Norrtelje ett av de snabbaste passagerarfartygen i sin samtid. Sedan 1968 ägs fartyget av en stiftelse – till vardags kan man besöka fartyget vid kaj i Norrtälje hamn. Norrtelje är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 200 000 kronor för omfattande plåtbyten under vattenlinjen.

Segelfartyget Pamela, Kalmar
Sarpen är en galeas, byggd 1916 på Västkusten som seglande fraktfartyg. Bland annat fraktades silltunnor ombord när fartyget hade hemmahamn i Lysekil. Numera ägs fartyget av ett antal privatpersoner med ambitionen att återställa fartyget till ursprungligt utseende. Fartyget ligger Bergkvara strax söder om Kalmar där allmänheten kan se fartyget. Pamela är k-märkt av Sjöhistoriska. Fartyget får 40 000 kronor för att renovera och byta brädgång mm.

Ångfartyget Polstjärnan, Karlstad
Fartyget byggdes på Lindholmens varv i Göteborg 1929 åt Vänerns Seglationsstyrelse som skötte fyr- och lotsverksamheten i Vänern. Fartyget var i drift som tjänstefartyg fram till 1983. Sedan 1984 ägs hon av Ångbåtssällskapet Polstjärnan som bland annat återfört fartyget till sin ursprungliga koleldning. Fartyget är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Polstjärnan får 500 000 kronor för plåtbyten undervattenlinjen.

Segelfartyget Sarpen, Simrishamn
Sarpen är en galeas, byggd 1892 i Nyköping-Falster i Danmark och brukades som seglande lastfartyg bland annat med kalk och cement från Öland. År 1963 köptes fartyget av Simrishamns scoutkår och har fungerat som scoutfartyg med lägerseglingar sedan dess. Sarpen är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 200 000 kronor för att renovera och byta bordläggning, en renovering som fick fartygsstöd även 2023.

Segelfartyget Shamrock, Stockholm
Fartyget byggdes i Nederländerna 1915 som seglande fiskefartyg i Nordsjön. År 1929 köps fartyget till Blekinge i Sverige där hon så småningom främst kom att nyttjas som fraktskuta. Fraktsjöfarten tar slut då fartyget 1969 köps av Skeppsholmsgården i Stockholm och fartygets syfte ändras till skolsegelfartyg för ungdomar. Bland annat förändras då riggen. Shamrock är k-märkt av Sjöhistoriska museet. Fartyget får 60 000 kronor för skrovarbeten och rigg.

HAG