Foto: Sayo Studio/Nature
Sedan den senaste istiden har Skandinavien varit med om två nästintill totala befolkningsutbyten. Den senaste stora folkvandringen syns fortfarande tydligt i vår nutida genpool. Det visar en ny studie som publicerats i Nature och som flera arkeologer från Göteborgs universitet varit delaktiga i.
Den vetenskapliga studien ”100 Ancient Genomes Show Repeated Population Turnovers in Neolitic Age Denmark” som är en av fyra artiklar som samtidigt publiceras i Nature baseras på analyser av DNA och kostmarkörer från hundra tand- och benrester som hittats i Danmark, skriver Göteborgs universitet.
Skeletten härstammar från en period på 7 300 år som sträcker sig över mesolitikum (jägarstenålder), neolitikum (yngre stenåldern) och tidig bronsålder. Det äldsta tillhör den så kallade Koelbjergmannen som levde för ungefär 10 000 år sedan.
– Tidigare har det antagits att vi nordbor härstammar från jägare och samlare från stenåldern men nu omkullkastas detta helt, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Kristiansen har lett studien tillsammans med Eske Willerslev, Thomas Werge och Morten Allentoft från Köpenhamns universitet. Från Göteborgs universitet har även Karl-Göran Sjögren och Bettina Schulz Paulsson deltagit i studien.
– Det jag har gjort är att modellera C14-dateringarna, så att det blev en mer precis tidsdatering av de neolitiska generna. Med C14-modelleringen kunde vi till exempel avgränsa den tidsperioden till runt 1 000 år, säger Bettina Schulz Paulsson.
Analysen av de hundra förhistoriska skeletten visar att våra genetiskt närmsta släktingar i själva verket är jamnafolket (Yamnaya) – en grupp boskapsskötare från den pontiska stäppen, en region som i dag innefattar Ukraina, sydvästra Ryssland och västra Kazakstan. Dessa blandade sig till viss del med östeuropeiska bondegrupper för att bilda det så kallade snörkeramiska komplexet. Sådana grupper migrerade sedan till norra Europa för knappt 5 000 år sedan, under yngre stenåldern, och bosatte sig i Sverige, Norge och Danmark. I Sverige kallas det Stridsyxekulturen och i Danmark enkeltgravskulturen.
– Genetiskt är vi mer eller mindre jamna än i dag, säger Kristiansen.
En annan upptäckt rör de folkutbyten som skett sedan den senaste istiden i Skandinavien. Forskarna har kunnat visa att en nästan fullständig befolkningsförändring har skett två gånger inom en period på bara tusen år. Den första skedde för ungefär 5 900 år sedan, i början av yngre stenåldern. När jordbrukarna invandrade till Danmark försvann den jägar- och fiskarbefolkningen som kallas erteböllekulturen helt.
Den nya kulturen bestod av jordbrukare med genetiska rötter i mellanöstern – i Anatolien, den asiatiska delen av dagens Turkiet – som till viss del hade mixat sina gener med jägare de stött på under sin färd genom Europa. Det var denna kultur som introducerade jordbruk och som jordbrukare åt de en helt annan kost än de jägare-samlare som de trängde ut, visar de analyser som gjorts av de historiska benfragmenten.
För 5 000 år sedan ägde nästa befolkningsomsättning rum, då snörkeramiker med genetisk bakgrund i Östeuropa gjorde entré.
– Omkring 2800 före vår tideräkning invandrade snörkeramikerna, även kallad enkeltgravskultur, till Danmark, säger arkeologen Karl-Göran Sjögren.
Det är oklart vad som hände med ertebölle-befolkningen, men Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren har lite olika hypoteser. En är att de drog sig tillbaka till Norge och där fortsatte sitt jägar- och fiskarliv, men att vissa kan ha isolerat sig i tillflyktsorter där de överlevde några generationer.
– När det gäller jordbruksbefolkningen, även kallad trattbägarkulturen, verkar det som att särskilt deras kvinnor gifte sig med invandrargrupperna, medan de manliga generna från jordbruksbefolkningen så småningom helt försvann, säger Kristian Kristiansen.
– Analyserna visar att det här var en våldsam kulturkrock eftersom snörkeramikerna relativt fort utplånade jordbrukarna från Anatolien. I stort sett lika effektivt som när jordbrukarna hade utplånat jägarna och samlarna 900 år tidigare.
Se även Genbank med forntida mänskligt DNA ger nya upptäckter (2024-01-10)
