Vad fanns på platsen innan Östra Aros bytte namn till Uppsala och domkyrkan började byggas på 1270-talet? Var Östra Aros ett vadställe där åsen mötte Fyrisån, en hamnplats för omlastning av varor till och från Gamla Uppsala, eller en självständig plats med större verksamhet då vikingatid övergick till medeltid? Upplandsmuseet får 4,8 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att under tre år forska om hur Östra Aros blev Uppsala.
Forskningsgruppen från Upplandsmuseet som ska utgå från dessa frågeställningar har en bred kompetens inom arkeologi, agrarhistoria och konstvetenskap. Under tre år ska tillgängligt källmaterial och dokumentation från utgrävningar analyseras och sättas ihop till en aldrig tidigare sammanställd helhet med nya tolkningar och slutsatser som följd. Tidigare fynd av föremål och bebyggelse kommer att värderas på nytt. Landskapets förändring och vikingatida vägnät ska undersökas. Vikingatida skelettgravar, äldre kyrkor och kyrkogårdsmiljöer ska eftersökas och tolkas på nytt.
– Finansieringen är verkligen ett kvitto på att vår forskningskompetens är hög och att vi har förutsättningarna att fylla kunskapsluckorna i historien om hur Östra Aros blev Uppsala, säger länsmuseichefen Stefan Lundblad.
Mycket är känt men först nu ska ett helhetsgrepp tas på utvecklingen i Östra Aros. Det finns uppgifter som visar att det, precis som i Gamla Uppsala, fanns monumentala gravhögar och kungsgårdar även i Östra Aros. Tidigare fynd tyder på en kultplats vid Islandsfallet i Fyrisån med människooffer och vapen. Det som skedde i Gamla Uppsala ska ses i relation till händelser i Östra Aros och tolkas gemensamt.
Källmaterialet sätter ramarna för vad som är möjligt att studera. Forskningsprojektet kommer därför att fokusera på runstenar, gravar, gamla kyrkobyggnader, medeltida brev och kulturlager i marken från år 1000 till 1300.
Den nya kunskapen från forskning väntas förändra förståelsen för platsen. Den blir också väsentlig för antikvariska myndigheter som beslutar om kommande undersökningar i staden och för vetenskapssamhället kommer den att kunna bidra till ny kunskap om urbana miljöers utveckling i Skandinavien.
Projektet kommer att ledas av Upplandsmuseets forskningschef Torun Zachrisson.
– Jag är väldigt glad att vi nu kan kraftsamla, dyka ned i källmaterialet, analysera och försöka se mönster för första gången. Med den breda kompetensen i gruppen har vi alla chanser att lyckas, säger Zachrisson.
