Sedan mitten på 1800-talet har kameran varit ett viktigt redskap i mötet med naturen, både för den naturvetenskapliga forskningen och för amatörens passionerade undersökningar av växter, djur och geologi.
I år firar Göteborgs naturhistoriska museum hundra år i Slottsskogen och den 8 juli öppnade jubileumsutställningen Med öga på naturen – fåglar, fossiler och fotografier.
Utställningen är ett samarbete mellan museet och Hasselbladsstiftelsen, som djupdykt i museets fotoarkiv. Dessutom har nya verk producerats specifikt för utställningen. Utställningen speglar några av fotografiets många olika roller i mötet med naturen och sätter även det historiska materialet i dialog med samtida fotografier från Hasselbladstiftelsens samling och stipendieverksamhet.
Victor Hasselblads stora passion för natur och naturfotografi, särskilt fåglar och fågelfotografi, blev en drivkraft i utvecklingen av Hasselbladskameran och har lagt grunden för Hasselbladstiftelsens huvudsyfte: att främja fotografi och naturvetenskap. Victor blev redan 1928 invald i Göteborgs Biologiska Förening som är Göteborgs naturhistoriska museums vänförening. Han blev också nära vän med L.A. Jägerskiöld, professor och intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, och bidrog med fotografier och texter till flera av museets publikationer under åren.
Med öga på naturen belyser fotografiets roll i gränslandet mellan naturvetenskap och amatörens passion för naturen. Fotografiet har använts för observation, analys, kategorisering, bevaring, skydd och förmedling. När djur, växter och geologi ska beskrivas krävs en fotografisk dokumentation och verifikation. Inför kamerans blick poseras däggdjur omsorgsfullt för att exponera just den karakteristika som är unik för den arten. I bilderna möter vi allt från den lilla insekten med demonstrativt utbredda vingar till en klumpfisk hittad utanför Västkusten och geologiska formationer av gnejs och kisel.
Utställningen lyfter även frågan om när och hur naturen tittar tillbaka på den som står bakom kameran. När fältet breddas med hjälp av nya fotografiska verktyg öppnas det upp för tidigare okända förhållningssätt mellan den som ser och den som blir betraktad. Kan fotografiet eller nyare bildteknologier bereda plats för en annan typ av möte mellan biologiska varelser så som fågel, träd, svamp – och människa?
