Vad heter du? Den frågan har du fått många gånger. Men varför heter du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta.
Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i boken Hur var namnet? Med blick för såväl de stora utvecklingslinjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.
Beroende på var vi hamnar i tid och rum kan ett förnamn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräldranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mellannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till TV-program.
Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?
Mycket pekar på att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas …
Sverker Johansson är fysikern som blev lingvist och slog igenom med På spaning efter språkets ursprung som nominerades till Stora fackbokspriset. År 2022 utkom På vandring i språkens fotspår. Till vardags är Johansson senior rådgivare vid Högskolan Dalarna.
