Thielska Galleriet visar den första separatutställningen i Stockholm sedan 1945 med den banbrytande modernisten Tora Vega Holmström (1880–1967). Hennes konstnärskap domineras av kraftfulla porträtt och expressionistiska experiment. Under en resa till Finland 1912 ägde Holmströms koloristiska frigörelse rum – som hon själv skrev: ”Spegling är första steget mot konst.” Därefter gav målningar som Främlingar (1913–1914) och Utanför ett musikcafé, Biskra (1929) konstnären ett nationellt, och i viss mån internationellt, genomslag efter att de hade visats på utställningar i London och Paris.
Utställningens utgångspunkt är Carl Wilhelmsons Målarinnor (1902) i museets samling, en allegori över konstnärskapets allvar, ovisshet och kamp där Tora Vega Holmström återges tillsammans med studiekamraterna Adelheid von Schmiterlöw och Hanna Borrie. Trion var Wilhelmsons elever vid Valands konstskola i Göteborg och kallade sig själva för ”De tre musketörerna”. Av dessa var det bara Holmström som fick en karriär som konstnär. Syftet med utställningen är att lyfta fram ett spännande konstnärskap som anknyter till och kommenterar Thielska Galleriets konstsamling, där endast nio av lite drygt hundra representerade konstnärer är kvinnor.
Här presenteras främst Tora Vega Holmströms första trettio år som konstnär. Stilistiskt vandrar hon från en dunkel pointillism och jugendstil via mosaikartade färgfält och böljande linjer mot en vibrerande expressionism. Målningarna berättar om kvinnlig rösträtt, arbetarklassens villkor och posttraumatisk stress hos det första världskrigets överlevande kolonialsoldater – Holmström gick sin egen väg både i sitt liv och i sin konst.