Den 22 till 31 augusti kommer arkeologer från Värmlands Museum ännu en gång utföra utgrävningar på Lurö i Vänern. Årets undersökningar kommer att beröra den tidigmedeltida kyrkoruinen såväl som boplatslämningar från stenåldern.
Fram till den första arkeologiska utgrävningen på Lurö 1989 tolkades ruinen på ön som resterna efter ett kloster som skulle funnits här under en kort period på 1100-talet. Utgrävningarna visade att det istället var ruinerna efter en stor stenkyrka.
Utgrävningarna på Lurö 2021 kunde bekräfta att det funnits en cirka 9 x 5 meter stor tillbyggnad dikt an och söder om den tidigmedeltida stenkyrkans långhus. Dateringar av matrester inne ifrån tillbyggnaden visar att denna har varit i bruk så tidigt som under perioden mellan 1030-talet och tidigt 1200-tal. Dessa dateringar stöder på så sätt de resultat som tidigare antytt att stenkyrkan kan ha byggts så tidigt som före år 1050 e.Kr., vilket gör den till en av de allra äldsta i Norden.
Med 2022 års undersökning vill museet försöka ta reda på vad kyrkans tillbyggnad kan ha använts till och hur stor den kan ha varit. Fynden från mathantering och det faktum att man har varit tvungen att gå igenom tillbyggnaden för att ta sig in i kyrkan, gör att man måste ställa sig frågan om det trots allt kan ligga någon sanning i traditionerna om ett kloster på ön. För att försöka svara på detta kommer delar av det inre av tillbyggnaden att undersökas. Fynd och konstruktionsdetaljer kommer att bli viktiga pusselbitar för att svara på frågan om tillbyggnadens funktion.
Efter 2021 års undersökning vet man att det funnits en fast bosättning på ön redan för 4 000 år sedan. Kompletterande undersökningar vill svara på vilken typ av byggnader människorna bodde i och vad de livnärde sig av. Hittills finns inga tecken på att man varit jordbrukare, men sådana spår i form av ben efter tamboskap och förkolnade växtrester efter odlade växter letar arkeologerna efter vid årets undersökning.
(2022-08-11)
Se även Sensationella provsvar från Lurö (2022-03-10)