Först på 1770-talet tilläts judar att bosätta sig permanent i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen, även om det länge därefter fanns restriktioner kring exempelvis bostadsort och yrkesutövning. Invandringen har varit kontinuerlig, kommit från olika håll, och under 1900-talet till stor del bestått av flyktingar och förintelseöverlevande. Den judiska befolkningsgruppen har växt sakta men säkert och satt stora avtryck i samhället. Sedan 2000 är den en av landets fem nationella minoriteter.
Judisk närvaro och verksamhet har varit mångfacetterad och är väl dokumenterad. Åtskilliga arkivhandlingar finns naturligtvis i de judiska församlingarnas och i andra judiska organisationers egna arkiv. Men det finns också mycket att hämta i offentliga arkiv på statlig, regional och lokal nivå, liksom i personarkiv.
Intresset för svensk-judisk historia har ökat starkt under de senaste decennierna och denna arkivguide syftar till att underlätta arbetet för akademiska forskare, skribenter, studenter, hobbyforskare och släktforskare. Boken Källor till judarnas historia i Sverige är indelad i fyra överlappande teman: judiskt organisationsliv, relationer till det omgivande majoritetssamhället, person- och släktforskning samt frågor om invandring, utlänningskontroll, flyktingmottagning och efterkrigshjälp.
Carl Henrik Carlsson är filosofie doktor i historia och anställd vid Hugo Valentin-centrum på Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam som redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon och vid Riksarkivet. Han har i sin avhandling Medborgarskap och diskriminering. Östjudar och andra invandrare i Sverige 1860–1920 och i många artiklar och böcker skrivit om svensk-judisk historia ur olika aspekter, bland annat Judarnas historia i Sverige.
