Samtida keramisk skulptur -Annette Johnnerfelt

"Pratsam" Såld till  Helsingborgs konstförening

”Pratsam” Såld till Helsingborgs konstförening

Jag står länge och betraktar luddet i plaströret på en konstutställning i Stockholm. Det något slitna ofärgade plaströret med ludd från en torktumlare var förmodligen knappt en meter långt och lite över fem centimeter i decimeter. Nästan två tredjedelar var fyllt med flera lager av olika mängd ludd i dova färger med en grundton i grått. Installationen var fäst i tavelhöjd på en vit vägg nära en öppning som ledde in till nästa utställningsrum.

När jag som ung tjej (med en konstintresserad farfar) för första gången besökte en ansedd utställning så lämnade jag den välkända konsthallen starkt påverkad – vad är konst ? 

Genom åren har det varit flera besök på Liljevalchs och på många andra konsthallar och konstmuseum i olika delar av världen. Många spännande upplevelser av kreativitet, nyskapande och ifrågasättande konst som varit en fröjd för ögat. Det första mötet med Alberto Giacomettis figurativa skulpturer på Louisiana Museum of Modern Art i Danmark var en fantastisk upplevelse. De tummade långsmala figurativa skulpturerna utstrålade en värdighet och kraft som var magisk. Lika stort intryck lämnade första mötet med japanska keramiska föremål. Keramik kulturen har djupa rötter och hög status i det japanska samhället och traditionellt är ett föremål asymmetriskt, imperfekt och rustikt. Mötet med de traditioner som formats genom århundraden var alldeles speciellt och en sådan kontrast till västerländska traditioner.  

I en skrubb bakom teckningssalen på högstadiet fanns en brännugn där en ambitiös och motiverande lärare brände mina första figurativa skulpturer. Därefter gick jag en kvällskurs på konstfack i Stockholm, senare Fireborn Studios i Pittsburgh USA, kurs hos keramiker Lasse Östman i Vansbro, en enastående mentor på Yamate Tougei i Tokyo och för några år sedan Morley College i London. När jag håller det spännande naturmaterialet lera i min hand och känner dess formbarhet och oändliga möjligheter så kan jag glömma bort tid och rum. I mitt skapande fångar jag ett ögonblick mellan två personer. Jag har lämnat strävan efter en perfekt form, är mindre beroende av traditionella tillverkningsmetoder och det slutliga resultatet är i högre grad ett samspel mellan materialet och värmen. Det finns inte mycket kvar för uppmärksamhet om föremålet är perfekt till form och i glasyr. Då mellanrummet mellan noter är viktigt för musiken är mellanrummet i konsten viktigt för intensiteten av uttrycket. 

När jag blåsiga dagar öppnar dörren till min studio på näset hör jag ljudet från vågorna som slår mot stranden. Innanför dörren möts jag av de mörka rofyllda nyanserna i skulpturerna. Understa delen på några av dom har klara färger. Numera har mobilen ofta en roll i konstföremålet och mitt skapande speglar möten i en omvälvande tid. Jag vill att betraktaren reflekterar över mänskliga relationer i en alltmer digital värld. Vilken betydelse kommer kroppsspråket som tonfall, gester, ögonrörelser och utstrålning att ha för nästa generation och generationen därefter…vad berikar oss som människor och vad kommer vi att gå miste om.

Frågan om vad som är konst har funnits länge och hur man definierar begreppet har sett olika ut under olika perioder. Den moderna keramiken har under det senaste decenniet rört sig allt längre bort från konsthantverkets traditioner. Samtida keramiska skulpturer har nya former, är färgstarka och alltmer uttrycksfulla. Den keramiska konsten utvecklas positivt och gör arbetet i studion ännu mer spännande.         

Annette Johnnerfelt