Djur har stor betydelse för oss i dag. Så var det redan för människorna som levde under forntiden för mer än tusen år sedan. Då omgav man sig med både verkliga djur och sådana som bara fanns i fantasin och i berättelserna. I Järnålderns djur får vi veta hur arkeologerna skapar kunskap om de här djuren genom olika sorters källor. Den bild som då träder fram skiljer sig dock en hel del från hur vi i dag uppfattar djuren.
Under järnåldern hade djur flera och väsensskilda funktioner. De var nödvändiga för att människorna skulle överleva, de var behjälpliga i kontakterna med gudarna och kunde trygga tillvaron i livet efter detta för människan. Men trots alla skillnader mellan då och nu är likheterna många. Precis som i dag gav järnålderns människor djuren namn, använde dem som sällskap och statusföremål. Föräldrar namngav barn från djurens värld. Djur avbildades.
Järnålderns djur ger en inblick i en svunnen tid och värld, vilda djur respektive tamdjur, fåglar och fiskar etc. Samtidigt skapar den förståelse för hur arkeologiska källor förmedlar kunskap om livet för länge sedan.
Kent Andersson är docent i arkeologi och författare till ett flertal populärvetenskapliga böcker om bland annat järnåldern. Han har under många år varit verksam vid Statens historiska museer.
Kent Andersson är docent i arkeologi och har under många år varit verksam vid Statens historiska museer. Han har tidigare utkommit med bland annat Krigarna från Valsgärde. Glimtar från en guld- och granatskimrande forntid, Völvor, krigare och vanligt folk. Berättelser från järnåldern och Det förflutnas ansikte. Öga mot öga med forntiden.
