När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmershandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.
I dag är det trendigt med stickning och virkning. Att handarbeta är mer populärt än någonsin. I grupper på sociala medier sprids mönster, bilder på handarbetsprojekt delas, och frågor om hur olika problem ska lösas diskuteras. I bokhandeln finns också otaliga böcker och tidskrifter med mönster och instruktioner såväl för nybörjare som för de mer erfarna.
– Samtidigt finns det väldigt lite forskning om vilken roll som mönsterförlagor har spelat för hur stiltrender, handarbetspraktiker och uppfattningar om textilt handarbete etablerats, spridits och förändrats. Avhandlingens bidrag till det vetenskapliga forskningsfältet är att börja fylla den kunskapsluckan, säger Hanna Bäckström, doktorand vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
I sin avhandling undersöker Hanna Bäckström hur utgivningen av mönster och instruktioner för stickning och virkning i böcker och tidskrifter uppkom och utvecklades under 1800-talets första hälft och mitt, då det också fanns en stor trend för dessa handarbeten.
På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska, och mönster för dessa handarbeten blev också ett framträdande inslag i tidens modejournaler. I dessa medier lyftes stickning och virkning fram som vackra och roande tidsfördriv för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. En analys av de attityder till stickning och virkning som uttrycks i manualernas förord visar att uppfattningar om att stickning och virkning är kvinnliga sysslor förstärktes och fördes vidare, samtidigt som stickningens bakgrund som ett mansdominerat skråhantverk ignorerades.
Orsakerna till att förmedlingen av tryckta mönster för sticknings och virkningar förändrades vid 1800-talets mitt kan sammanfattas med tre olika faktorer:
• Tryckteknikens möjligheter och begränsningar.
• Hur den marknad som mönsterförlagorna såldes på var organiserat.
• Utgivarnas uppfattning om målgruppens handarbetsfärdigheter, vanor och smak.
För att förstå utformningen av de manualer och modejournaler som gavs ut på svenska har Hanna Bäckström gjort jämförelser med utgivningen i andra länder. Bland dem som är intresserade av stickningens och virkningens historia är det välkänt att det uppstod en stor marknad för mönster för dessa handarbeten i Storbritannien vid 1800-talets mitt. Det har däremot visat sig att de svenska mönstren i stor utsträckning översattes ur tyska publikationer. En omfattande sökning efter handarbetspublikationer i bibliografier visade att det även fanns en omfattande utgivning av mönster för stickning och virkning i det tyskspråkiga området, som startade flera årtionden innan genren etablerades i Storbritannien.
Avhandlingen behandlar hur utformningen av mönstren präglades av innovationer och traditioner inom boktryckarkonsten, och av hur marknaden var organiserad. Hanna Bäckström har även studerat hur de specifika termer och system som används inom stickning och virkning utvecklades under 1800-talet.
– I de första manualerna för virkning används olika och ganska krångliga termer för luftmaskor och stolpar, till exempel uppåtlöpande dubbla kedjemaskor. Mot slutet av 1840-talet har termerna luftmaskor och stolpar etablerats, säger Hanna Bäckström.
Under arbetets gång har Hanna Bäckström fått utarbeta en ny vetenskaplig metod för handarbetsforskning. Genom att själv följa instruktionerna ville hon få fram vilka färdigheter och förkunskaper som krävdes för att förstå mönstren.
– Genom att prova att sticka och virka enligt mönstren märkte jag hur många tryckfel som de innehåller. Tryckfel är svåra att undvika, men de är så pass många och har stor effekt för om mönstren över huvud taget kan användas. De visar att snabb utgivning var viktigare än kvalitetskontroll.
