Traditionen med att utsmycka båtar, skepp och fartyg kan spåras långt tillbaka i historien. Vi möter den i stormaktstidens praktfulla örlogsfartyg, i vikingaskeppens sniderier och i alla de symboler, sagodjur, gudomligheter, redarporträtt och annat som förekommit i olika tiders skeppsdekorationer. Men vad ville man egentligen förmedla med dessa utsmyckningar – och hur kommer det sig att vi fascineras av dem än i dag?
I det bildrika verket Havets bildspråk samlar sju experter den forskning som för närvarande pågår kring historien om fartygen och deras gestaltning. Bakgrunden till projektet är galjonsfigurerna som förvaras på världsarvet Engelsbergs bruk i Västmanland, även kända under namnet Skagensamlingen. Med sin variationsrikedom i motiv och konstnärliga uttryck bildar de ett tvärsnitt över hur traditionen med galjonsfigurer såg ut under sin sista storhetstid. Några av dem har kunnat identifieras och knytas till specifika fartyg, medan andra förblivit gåtor.
De medverkande författarna är Annika Bünz, fil.dr i arkeologi, Lars Einarsson, enhetschef på Kalmar läns museum, Niklas Eriksson, fil.dr i arkeologi och postdoktor på Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet, Fred Hocker, fil.dr i antropologi, Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, Johan Rönnby, professor i marinarkeologi och föreståndare för Marinarkeologiska forskningsinstitutet vid Södertörns högskola och Ingrid Ulfstedt, curator på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Kurt Almqvist & Svante Helmbaek Tirén (huvudredaktörer):
Havets bildspråk – galjonsfigurer och symboler
Bokförlaget Stolpe
Utkom 2020
