Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp – och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.
– Däremot är de inte längre så hemliga som många, både inom och utom orden tror. Många tryckta skrifter från 1700 och 1800-talet finns numera digitalt online, och mängder av arkivmaterial finns tillgängliga forskare i offentliga forskningsbibliotek och arkiv, i synnerhet i Tyskland och Frankrike, säger Tim Berndtsson, som nyligen disputerat på en avhandling om frimureriets arkivering.
I fem års tid har Tim Berndtsson suttit och läst handlingar och gått igenom arkiv i Köpenhamn, Berlin och Haag. Han har även besökt Svenska Frimurare Ordens Arkiv och Bibliotek, vilket tills nyligen varit slutet för utomstående forskare. Bakgrunden till forskningen var att Tim Berndtsson ville undersöka hur arkiveringen såg ut inom det organiserade sällskapslivet under 1700-talet. Ganska snabbt utkristalliserade sig Frimurarnas arkivering som ett eget ämne: de byggde upp avancerade system för självadministration, samtidigt som frimureriets slutenhet också gjorde frimurarlogernas till förvaringsplatser för esoterisk kunskap.
Det är framför allt den europeiska kontinentala grenen, som Sverige tillhör, som utmärker sig med en noggrann dokumentation och arkiveringstradition.
Tim Berndtssons forskning kretsar främst kring andra halvan av 1700-talet, en tid där hemligheter av olika slag var ett central inslag i tillvaron, men där det också ifrån auktoriteters sida fanns en grundmurad misstänksamhet mot allt som var slutet. Epoken kulminerar vid franska revolutionen (1789-1799), där det fanns krafter som ville skylla allt på Frimurarna.
– Det finns starka konspirationsteorier kring dem, som aktualiserats i olika tider beroende på vad som händer runt omkring. Det finns inget belägg för de ondskefulla teorierna, det är hemligheten i sig som skapar dem och som skapat problem för Frimurarna under 1700- och 1800-talen men även från 1900-talets världskrig och framåt.
Under andra världskriget beslagtog nazisterna systematiskt allt frimureriskt material de kom över. När kriget var slut valde Frimurarna i Frankrike och Tyskland att deponera sina samlingar i nationella forskningsarkiv, och generellt öppna dem för seriös forskning. I och med att de redan varit ute i offentligheten, fanns det inget självändamål med att låsa in dem igen, resonerade de. Det är anledningen till att de i dag finns tillgängliga för alla även utanför Frimurarorden.
En av slutsatserna av Tim Berndtssons forskning är att frimurarna bygger både sin självbild och sitt varumärke genom att arkivera allt. Noggrannheten visar hur viktigt arkivet var som en tankebild under 1700-talet och är också en bild av hur frimurarna i allmänhet tänkte om sig själva.
– Man kan säga att frimurarna har skapat arkiv men arkiven har också skapat Frimurarna. De har haft tydliga regler kring arkiverandet. De har arkiverat en mängd olika material – allt ifrån restaurangnotor till initiationsritualer – metodiskt och noggrant. De har lyckats bevara samma arbetssätt över en längre tid och på det sättet kunnat befästa sin egen kontinuitet och bygga sin identitet genom århundradena.
Avhandlingen visar även att frimurarnas arkiverande genom historien visar på mångfalden av hur arkiv kan användas. I dag tänker många att arkiv har med öppenhet att göra men på 1700-talet – i synnerhet hos frimurarna – var hemlighållandet en viktigare komponent. Inom modern arkivteori skiljs mellan administrativa registraturarkiv och vetenskapliga samlingar. Hos Frimurarna var dessa typer ofta sammanblandade inte sällan i samma rum. Administrativa papper som en matrikel över medlemmar, mötesprotokoll och hur en ritual för en viss grad ska genomföras, förvaras på samma hyllor i samma bibliotek som berättelserna om Tempelherrarnas historia, alkemi, kabbala och astrologi.
– Inslagen av såväl administrativ kontroll som esoterik, som av vissa ansetts för ren hokuspokus, av andra som en källa till andlig visdom, har också lett till att arkiven i sig själva blivit föremål för fantasier. Ända sedan 1700-talet har både konspirationsteorier och romaner skapats utifrån föreställningar om frimureriets ”hemlig arkiv”. De här fantasierna om dold information och kunskap, har i sin tur lett till att ytterligare skrifter och böcker producerades. Det har än mer förstärkt idén om frimureriet som något exklusivt och enastående, säger Tim Berndtsson.
Tim Berndtsson:
The Order and the Archive. Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe
Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 6 november 2020
