Karin Frostenson. Nutid, dåtid, drömtid-12 oktober 2019 – 29 januari 2020

Axel Eriksson - 4 oktober 2019
Läs mer om: Konst

Karin Frostenson, Vågen, 2016

Karin Frostenson (f. 1946) har skapat ett universum med plats för olika sorters bilder. Seriefigurer, reklamblad, varumärken, TV-nyheter och tidningsfoton får samsas och bråka med konsthistoriska klassiker, närstudier av naturen och andliga visioner. Bilderna är berättelser med inspiration från litteratur, dikter, sagor och myter, men också från konstnärens personliga historia. Karin Frostenson skapar en egen bildvärld med utrymme för aktivism, humor, andlighet och reflektion.

Underground-tidningen Puss var ett forum för Karin Frostensons politiska konst kring 1970. Tillsammans med bland andra Lars Hillersberg, Lena Svedberg och Carl-Johan de Geer bidrog hon med ett femtiotal serier och illustrationer. Serier och samhällskritiska bilder i svartvitt visar upp en världsbild som präglats av efterkrigstidens vänstervåg. Under de påföljande decennierna skiftade motivkretsen och hon målade naturen, årstidernas skiftningar, fantasins och andlighetens bilder i klara färger och stora format. Intresset för samhällsfrågor finns hela tiden kvar i hennes bilder, tillsammans med en förmåga att berätta i bild om globala utmaningar såväl som personliga iakttagelser.

Utställningen presenterar Karin Frostensons levande konstnärskap från 1960-tal till idag. Det är en tematisk utställning som omfattar collage, textiltryck, figurer, objekt, serier, tidningar, teckningar och måleri. Det finns både personliga och konsthistoriska kopplingar till Thielska Galleriet. Karin Frostenson är barnbarnsbarn till Ernest Thiel och har till denna utställning gjort en helt ny serie av verk om sina förmödrar och förfäder. Porträtten pekar på en familjehistoria som rymmer skilda traditioner, men som knyts samman till en sorts spretig släkttavla. Konstnärskapet har också kopplingar till museets samlingar; Albert Engströms svartvita karikatyrer, snömotiv av Gustaf Fjaestad, blå visioner av Eugène Jansson och skogsscener av Bruno Liljefors. Inom seriekonsten framstår Frostenson som en föregångare.

Karin Frostenson och Lars Hillersberg, They never come back, 1968, plakatfärg på papper monterat på spånskiva, 215 x 150 cm. Moderna Museet. Foto: Prallan Allsten