I förmodern tid levde befolkningen i en ”förtrollad” värld där det var självklart att övernaturliga makter och magiska krafter spelade en viktig och framträdande roll i tillvaron. Göran Malmstedt, professor i historia, släpper nu en bok om hur trolldom och magiskt tänkande formade tillvaron för människor under 1500- och 1600-talet och ger återverkningar än idag.
Boken heter En förtrollad värld – förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669 – 1672. Göran Malmstedt menar att något som var utmärkande för den tidens verklighetsuppfattning var att i princip alla trodde att olika övernaturliga krafter verkade i världen.
– Tillvaron kunde rymma övernaturliga fenomen som änglar, spöken, troll och olika naturväsen som älvor och skogsrån. Men den främsta övernaturliga makten hörde till Gud, som kunde ingripa och varna de syndfulla och straffa de som trotsade hans vilja. Samtidigt rörde sig djävulen och hans demoner också i världen, men det fanns nog olika uppfattningar om hur mäktiga de var.
Kunde anlitas av människor
Dessa föreställningar märktes bland annat i häxprocesserna som drevs runtom i Europa under 1500- och 1600-talen. Göran Malmstedt har studerat dokument från häxjakterna i Bohuslän under slutet av 1600-talet och tagit del av människors tankar om magi, drömmar och ordens makt.
– De flesta ansåg att övernaturliga krafter på olika sätt kunde anlitas av människorna. Det kunde ske genom bön och offer till Gud eller med olika magiska metoder som kunde syfta till att bota sjukdomar eller skada ovänner och fiender. Övernaturliga krafter kunde också finnas på särskilda platser, som heliga källor eller offerkyrkor.
I rättsprotokollen studerar Göran Malmstedt olika aspekter av verklighetsuppfattning och mentalitet: domarnas frågor, vittnenas berättelser och de anklagades svar vittnar om hur människorna uppfattade sin omvärld.
– När man tänkte sig att övernaturliga krafter kunde inverka på olika sätt i livet fanns det också en utbredd vilja att tolka och ge innebörd åt ovanliga företeelser som på olika sätt innebar hot. Det kunde till exempel vara ovanliga naturfenomen eller sjukdomar som man trodde hade ett övernaturligt ursprung.
Inte släppt greppet än
Den allmänna tron på övernaturliga krafter innebar också att det var vanligt med olika former av magiskt tänkande. Göran Malmstedt menar att detta tillsammans med föreställningar om att det finns övernaturliga dimensioner verkar vara ett universellt drag i mänskligt tänkande som också går att spåra till vår moderna och sekulariserade kultur.
– Förtrollningen har nog trots allt inte helt släppt greppet än, även om den kanske gestaltar sig på andra sätt idag. Jag tror att många, trots upplysningens och modernitetens seger i västerlandet, ändå har en benägenhet för att med sina tankar eller känslor röra sig i magiska domäner och att viljan till att tro på något övernaturligt egentligen är ganska spridd.
Göran Malmstedts bok En förtrollad värld – förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669 – 1672 ges ut av Nordic Academic Press och vänder sig till såväl forskare som läsare utanför universitetet.
Kontakt:
Göran Malmstedt, professor i historia, tel: 0766-18 45 08, e-post: goran.malmstedt@history.gu.se
Cecilia Köljing
Kommunikatör, institutionen för historiska studier
Göteborgs universitet
Tel: 0701-41 21 64
cecilia.koljing@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
