The questions I put forward in the thesis are focused on facial- and hand features in her drawings. From where do they originate? Does it have an origin in fashion, society or in con- temporary scientific views? The research is conducted by looking at the body of portraits against the background of writings by Mary Wollstonecraft, Cecilia Brown, Solfrid Söderlind and Eva Sandstedt Lindqvist. Fashion magazines from the 19th century form an important visual source in the comparisons I make. My primary source is Kungliga Biblioteket in Stockholm and its big collection of portrait drawings by Maria Röhl.
Maria Röhl Konstnären som gav 1800-talets Sverige ett ansikte
Avdelningen för konsthistoria och visuella studier Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, Kandidatkurs ht 2015- vt 2016 Handledare: Cecilia Sjölin och Måns Holst-Ekström
1.1 Introduktion
Min första kontakt med Maria Röhl upplevde jag redan som barn. I mitt farföräldrahem fanns porträtt av gamla släktingar: Samuel Arfwidson, Samuel Arfwidson d.ä och Augusta von Röök från Göteborg hängde i tunga guldramar från 1800-talet. Dessa människor, klädda i fina kostymer och klänningar hade alltid stirrat på mig med sina stora ögon. En dag skulle jag göra konstnärliga utsmyckningar till Chalmers i Göteborg och letade efter ett porträtt av Wil- liam Chalmers. Ett tecknat porträtt fann jag, dock inte av Maria Röhl (som jag först trodde), men mitt intresse väcktes igen, och jag började fundera på Maria Röhl och att jag ville skriva något om denna i stort sett okända kvinnliga konstnär. När jag senare åkte till Stockholm för att besöka Hallwylska museet för att där ta del av hennes verk berättade guiden Eva Sand- stedt Lindqvist, som jag gick med, att hon brukar säga till sina besökare; ”om ni har sett ett portätt en svensk känd person från 1800-talet i blyerts så är det troligtvis ritat av Maria Röhl.”
Maria Röhl tecknade under närmare ett halvt sekel, från 1827-1875, en samling av sin tids kulturpersonligheter.1 Hon porträtterade framträdande personer i hela Sverige under en tid när landets sociala miljö förändrades drastiskt och det moderna Sverige växte fram. Hon blev en tidigt professionell och framgångsrik konstnär vilket var tämligen ovanligt vid denna tid för en kvinna. Tack vare Maria Röhl har vi porträtt av Sveriges elit redan från 1820-talet, en stor mängd portätt i blyerts och pastell, som kanske är unikt i världen.
Hennes egen samling bestod av ca 2 000 porträtt och finns i arkiven på KB. De användes ofta i olika publikationer, t.ex. bilden av Esaias Tégner, Wendela Hebbe, Lars Johan Hierta och Fredrika Bremer. Hennes porträtt, som är utförda före fotografins genombrott, är ibland den enda bild som finns att förfoga över.
