Det finns en känd tavla från 1908 av den amerikanska konstnären John Ward Dunsmore (1856-1945), Signing the Treaty with the Indians (”Fördraget med indianerna undertecknas”). Det föreställer en viktig händelse i nybyggarlandets tidiga historia: hur ett fredsavtal undertecknas i Jonas Broncks hem Emmaus 1642 mellan nybyggarna och indianerna. Den kraftigt byggda och till synes välbeställda man som medlar mellan nybyggarna och pekar mot dokumentet är Jonas Bronck själv. De närvarande är samlade framför eldstaden i Broncks hem där hans boksamling och andra värdeföremål pryder väggen i bakgrunden. I den bevarade bouppteckningen efter Jonas Broncks död hittar man flera av föremålen på målningen. Konstnären Dunsmore tycks ha gått grundligt tillväga vid sin research innan han fick målningen färdig.
Vision Höglandet hade i september 2012 en artikel om Jonas Bronck och hans märkliga väg från Komstad utanför Sävsjö till Amerika, där han grundade Bronx i New York. Men det finns intressanta tillägg till det som redan har berättats.
Från Småland till New Amsterdam
Att Jonas Bronck härstammade från småländska höglandet upptäcktes för trettiofem år sedan av den irländske historikern G.V.C. Young, som gick grundligt tillväga med resor i Europa för att gräva i arkiv.
Jonas Jonasson Bronck föddes c:a 1600 och växte upp i byn Komstad i nuvarande Sävsjö kommun. Grannorten Vrigstad var en betydelsefull handels- och marknadsplats i Småland. I de svenska dokumenten lyder familjenamnet Brunck eller Brunk, men Jonas själv kallade sig Bronck. Stavning var mycket en fråga om tycke och smak vid denna tid.
I början av 1600-talet var Småland en gränstrakt mellan Danmark och det Sverige som började forma sig. Stridigheterna var många och Jonas Bronck växte upp under en mycket turbulent tid. 1611 utbröt Kalmarkriget. Våra trakter härjades av danskarna och Komstadbornas sockenkyrka i Norra Ljunga brändes ned. Det antas att Jonas Bronck lämnade Komstad för Flensburg, där hans moder hade släktingar som var skeppsbyggare. Skeppsbyggeri med dess koppling till handel och krigföring måste ha varit en mycket bra utgångspunkt för en driftig småländsk yngling som ville klättra på samhällsstegen. Jonas Bronck tjänstgjorde i danska och nederländska handelsflottan, blev sjökapten, gifte in sig i en rik holländsk köpmansfamilj genom giftermålet med Teuntie Joriaens i Amsterdam 1638, och året efter lämnade han Holland med ett skepp kolonisatörer mot New Amsterdam i Amerika. Den holländska kolonin New Amsterdam var ursprunget till det som senare under 1600-talet döptes om till New York.
Med på båten hade Jonas Bronck två nära släktingar, Peter Bronck från Jönköping och Engelt Månsdotter från Komstad. Jonas med nybyggare hade nära relationer med New Amsterdam men bosatte sig på ett område strax utanför den framväxande staden. Jonas Bronck ägde marken, som naturligt nog kom att kallas Bronck’s Land med floden Bronck’s River. Ett vanligt stavningsalternativ vid denna tid för ändelsen -ck’s var just att ersätta det med ett X. Alltså blev Bronck’s till Bronx.
Bland de holländska kolonisatörerna var Jonas Bronck en respekterad herre. Dock var indianerna i området inte nöjda med kolonisatörernas utbredning. Det blev Jonas Broncks uppgift att försöka sluta vänskapsband mellan dem och nybyggarna. Det resulterade alltså i undertecknandet av förbundet 1642, som konstnären Dunsmore förevigade på sin målning.
Året efter dog Jonas Bronck. Kan det hända att indianerna inte var nöjda med fredsavtalet och att han dödades under ett anfall? Ingen vet, här finns bara spekulationer.
Jonas Bronck och en ny värld
Fredsfördraget med indianerna förseglades med Jonas Broncks familjevapen, som bestod av en soluppgång över vatten och mottot Ne Cede Malis. Över detta tronade en örn med utbredda vingar. Det latinska citatet kommer från Vergilius Aeneiden, ett antikt diktverk som var Roms nationalepos. Starkt inspirerad av Homeros skildrar Vergilius det trojanska kriget, och låter det vara ett förspel till grundandet av Romarriket. Det kan här vara värt att nämna att Jonas Broncks skepp över Atlanten hette Brandt van Troijen, det vill säga ”Trojas brand”.
Allt detta förefaller välvalt, när man vet att skeppet lämnade ett Europa mitt uppe i Trettioåriga kriget, och likaså lämnade ett Holland som just hade genomgått en gigantisk finanskrasch (”tulpankrisen” 1637), som måste ha haft stor inverkan på de nederländska köpmannakretsar som Jonas Bronck tillhörde. Nu styrde man färden mot en jungfrulig kontinent och hoppades grunda en bättre värld. Huset som Jonas Bronck byggde åt sin familj i Nya Världen döptes följdriktigt nog till Emmaus, en biblisk referens som betyder ”Återuppståndelsens hus”. Mottot Ne Cede Malis brukar i USA översättas med ”Ge inte vika för ondska” men hade ursprungligen betydelsen ”Vik inte för motgångar”.
Alla delar i Jonas Broncks familjevapen finns fortfarande kvar i Bronx flagga och vapen, men har också i hög grad bestämt utformningen av staten New Yorks vapen och sigill.
Jonas Bronck är helt enkelt en betydande personlighet i New Yorks historia, och som sådan är han fortfarande väl ihågkommen i ”världens huvudstad”. En skola i New York har döpts efter honom — Jonas Bronck Academy — och det finns även ett ölmärke och ett bryggeri som bär hans namn, Jonas Bronck’s Beer Co.
