Han står där och hänger med huvudet. Han har nog sålt smöret och tappat inte bara pengarna utan hela tron på att det går att lyckas med någonting. Och ändå – det finns en inre resning i den där lite blygt böjda gestalten. Fötterna pekar utåt. Han är utmejslad med streck på streck, som om han behövde stöd av flera för att hålla sig upprätt. Vibrerande säkert, trots böjen på nacken! Han är en vemodig syn, en syn som vädjar om hänsyn, som vill men ännu inte har beslutat sig för att våga. Och jag tycker om den där figuren!
Ibland får han färg och omger sig med ännu en pojkvasker, kanske en bror, och några vuxna gestalter. De är ömsom placerade i ett landskap, ömsom i en interiör eller en lekpark. Då gungar han högt. Det kittlar i maggropen. Han tar i med en våldsam gungning igen, och igen, och igen. Högre och häftigare. Han får kraft av svängningarna, en energi som kan omvandla hela rummet. Han växer och – tappar balansen. Faller och där står den där lilla grabben igen. Svartvit och streckfylld. Lite hukande, men obändig. Han ger sig inte. Han ska lyckas svinga sig ut.
Det går bara inte att bli av med honom. Han följer med mig. Tar mig i handen och berättar, tyst, lite långsamt och trevande.
Far försvann, min bror försvann, mor finns kvar och in kom en syster. Ny familj. Den gamla fräter och vill också ha plats. Alla vill vara med. Ibland måste han gunga. Gunga så högt att han kan få ut blicken över trädtopparna, långt bort, förbi stunden, förbi allvaret, förbi vardagen. Han växer. Hans värld fylls av färg, först försiktigt milda toner. Utvecklas. Blir starkare, intensivare. Sedan dyker han igen. Livet är ett äventyr.
*
Stefan Berger är skicklig. Han hittar sina karaktärer bakom strecken. Hans känsla för linjer och rörelse är stark. Det blir självständiga verk i kol eller blyerts. Ibland får färgen förstärka. Många konstnärer använder tecknandet som ett verktyg, en förberedelse för något annat. Målaren vill se sitt motiv omvandlat till en tvådimensionell yta och tränar sitt öga att få intrycken till ett och samma plan. Målarens linjer används för att forma ytan. Skulptören kan istället sägas teckna tomrummet. En skulptör vill finna en form, en volym, en helhet och kunna gå runt sitt motiv. De båda tecknar för olika syften. Att teckna betyder helt olika saker för skilda konstnärer. En studie, en övning, en skiss, ett prov eller ett fritt verk. Verk med egen resning.
Stefan Bergers figurer är till synes känsliga, försynta varelser med ett liv bortom pappret eller duken. Det är inte provocerade betraktelser utan ömsinta berättelser. Och dem går inte att glömma, när man väl sett dem.
