Det forskas en hel del om både ditt och datt. ”Ditt och Datt” är intressant. Det finns många experter. En del är experter. Några tror att dom är experter. En och annan beter sig som om dom vore expert. Någon är expert men uppfattas inte som expert. Det finns även folk som uppfattas som experter men inte är det. Som det står i den heliga skrift. ”Många äro kallade men få utvalda.” Vetenskapen söker sanningen. Det som är sant i dag behöver inte vara sant i morgon eller hur? Det har man fått se ett och annat exempel på under årens lopp. Jag kan inte utifrån min enkla position begripa annat än att den sanning som serverades igår egentligen inte var en sanning. Eftersom det då inte var en sanning så måste det ju ha varit en osanning. Så vad är SANNINGEN? Jag menar den sanning som är absolut och inte relativ.
Man kan aldrig veta vad det är man inte vet. Om man tänker sig ett vitkålshuvud där varje blad representerar en sanning ersätts denna med nästa sanning av det underliggande kålbladet. Frågan uppstår då man skalat av alla bladen. Vad finns det för sanning längst in?
Ja jag vet -det kanske inte nyttar något till att fundera över det här. Kanske det är lika bra att göra kåldolmar av kålhuvudet istället för att reflektera. Magen skall ju ha sitt om man säger så. Emellertid: man kan ju fundera lite medan man äter.
En del som jobbar inom det akademiska är jätteduktiga. Verkliga akademiker skulle man kunna kalla dom. Det är tanter och farbröder som har ett genuint intresse för sanningssökeriet. De har ett ädelt oegennyttigt motiv samt är av vår Herre utrustade med grå celler av hög kvalitet och tillräcklig många för att ställa de ”rätta frågorna”. De är givetvis mycket nyfikna på svaren. Sedan finns det gubevars folk som jobbar som akademiker men som tycker det är viktigare med titulaturen – filosofie förståsigpåare om man säger så. Det är lite pseuedo liksom. En sådan person tycks ha som ledande motiv att söka bekräftelse på sin i eget tycke grandiosa personlighet.
Inom vetenskapen läser man på utrikiska. English please är det som gäller. Sanningen förmedlas med ”yankeestuk” skrivet på engelska i amerikansk tappning. På universiteten finns inte så väldigt många böcker kvar på ärans och hjältarnas språk. Det är märkligt att förr eller senare serveras studenten så gott som undantagslöst en lärobok utgiven från University of Chicago eller något liknande. Sanningen som lanseras utgår då på något sätt från en USA- definierad referens legitimerad genom användandet av vetenskaplig terminologi. Denna sanningens terminologi är sedan i sin tur innefattad, förmedlad och tolkad inom det engelsk-amerikanska språket. Det förväntas att man tar till sig allt. Givetvis betraktas man då som ”cool” av en bekräftande omgivning. Spanska, franska, tyska, ryska etc. vad är det?
En del folk får pris av kungen. Dom som har bidragit till framstegen som det heter. Den gamle dynamitgubben Alfred hade ju som bekant en slant på banken vid sitt frånfälle. Majestätet får plocka lite av kontot varje år. Därefter äter man en bit mat i ”Blå Hallen”. Fint folk äter middag i hallen dom. ”Paté de Piaf” m. consommé samt glace med strut. Efteråt serveras café y cogňac till herrarna och café y likör till damerna. En annan äter i köket – sill och potäter.
Man får hoppas att de har till uppvärmningen av Hallen. Det förefaller som om damerna är en smula tunt klädda upptill. Jag menar att en frysning – om även en lätt sådan – inom ramen för vad som i dekolletaget framträder i dagen – ju lätt kan leda till förkylning.
Ibland kan man undra vad som är vetenskap egentligen. Det verkar som om det tillkommer nya områden samtidigt som andra får kicken. Vem har väl inte hört talas om rasbiologiska institutet med professor och allt? Men som sagt nya discipliner kommer till. Jag bara väntar på att man under högtidliga former sparkar igång Institutionen för Komjölkens Utveckling eller som det lanseras åver där. ”The Institution of Development of cowmilch.” Examen därifrån innebär att man får titulera sig fil.mjölk. eller på amerikanska ”Master of cremé fresch”.
Tiden rullar på – vad nu tiden är för något – kanske något för vetenskapen att bita i? Rön läggs till rön. En hel del påståenden mals dock ned i kritikens och avundsjukans kvarnar. Kanske finns det ett underliggande budskap i den samlade vetenskapen där vi tror oss veta väldigt mycket. I själva verket begriper vi ingenting alls. Det skulle vara det verkliga budskapet så att säga. Men det är ju bara en spekulation – sann eller falsk- ho vet.
I skimmer av ljusår
ett stänk av promille
Prismans palett
att fatta ej lätt
Ballong mot höjd
sten mot jord
Skapelsens lag
tar ut sin rätt
Dånande vishet i bländvitt sken
ömsom i vrede
ömsom leende
kokett kokett
sågen i sittandes gren
Illusionen det är rätt
Att stå på egna ben
lätt som en plätt.
