Det mest kända julmotivet i konsthistorien är utan tvekan Jesus födelse.
Det är nu inte så konstigt för julen är trots allt en religiös högtid till minne av
Jesus födelse, även om det kanske lätt glöms bort i vårt sekulariserade och
kommersiella samhälle.
Det flesta stora konstnärerna i konsthistorien har någon gång i sin
karriär behandlat Jesus födelse. I äldre målningarna ser man ofta
Jesusbarnet i mitten, omstrålande av ett gudomligt ljus, och i en
pyramidform står sedan Josef, Maria, herdarna, änglarna och djuren som en
skyddande mur. Geertgen tot Sint Jans oljemålning från slutet av
1400-talet visar till exempel Jesusbarnet naket, skinande som en
platsdocka i krubban, medan Maria och änglarna står runt omkring som små
dockor med stela ansiktsdrag. Att Jesusbarnet får ligga i en krubba är nu
inte självklart, många konstnärer har valt att lägga det nyfödda barnet
naket på ett tygstycke på marken framför sina föräldrar. I en målning av
en mästare från Flémalle från 1420 har konstnären gått ett steg längre och
helt enkelt lagt det nakna barnet direkt på marken, vilket kanske inte den
mest lämpliga lösningen för ett nyfött spädbarn. En del konstnärer har
valt att skildra Jesusbarnet i en halvsittande ställning, förmodligen av
rent visuella skäl för att åskådaren bättre ska kunna se huvudpersonen i
bilden.
Naturligtvis finns de en mängd variationer på temat. Giotto di Bondone
gjorde i början av 1400-talet en fresk där Maria ligger i en säng, med
sänghimmel och allt och där Jesusbarnet är insvept i lindor. Trots får,
kor och åsnor misstänker man att det nog inte är ett stall som Giotto
tänkt på utan snarare en mer ståndsmässig boning för vår herre. El Grecos
skildring av Jesus födelse från 1600-talet skiljer sig också något från
normen. Här ligger Jesusbarnet på ett stor vitt tygstycke som Maria nyss
har vecklat upp för att visa oss det nakna barnet som fortfarande ligger
och sover. Men i stora drag är bilden av Jesus födelse ganska oförändrad
från renässansen fram till 1800-talet.
I och med att samhället blev allt mer sekulariserat så förändrades även
bilden av Jesus födelse. Paul Gauguin gjorde 1896 två målningen från
Haiti: Te Tamari No Atua (Birth of Christ Son of God) och Be Be (The
Nativity). I den första målningen ser vi en tahitisk kvinna föreställande
jungfru Maria som ligger utsträck på en säng efter Jesus födelse. I
målningen befinner sig Jesusbarnet i bakgrunden och är inte alls
huvudmotivet. I den andra ser vi två tahitiska kvinnor i förgrunden den
ena som håller Jesusbarnet och den andra gestaltande en ängel, medan
modern ligger i målningens bakgrund på en säng i ett stall. Att
Jesusbarnet inte är i fokus och att Haitiska kvinnor gestaltar jungfru
Maria är ett stort trendbrott mot tidigare skildringar.
Desto längre vi kommer in på 1900-talet desto mindre betydelse får den
religiösa bilden av Jesus födelse som symbol för julen, istället är den en
mer vardaglig och jordnära typ av bildmotiv som dyker upp. Carl Larsson
med sina akvareller av Sundborns interiörer har för många generationer
blivit sinnesbilden för den svenska julen. Julen firade familjen Larsson i
en den tillbyggda ateljén i Lilla Hyttnäs och det var nog lika gemytligt
som den skildras i målningen ”Nu är det jul igen” från 1907 med julgran,
levande ljus och en sprakande brasa.
Jenny Nyström är en annan konstnär som genom sin konst bidragit till att
skapa bilden av den svenska julen. Tomtens mamma brukar hon kallas och hon
är idag nästan bara ihågkommen för sina folkkära tomtar som finns på
julkort lite var stans. Nyström var dock i grunden utbildad konstnär som
hade gått både på Konstakademien i Stockholm och i Paris. Under sin
livstid var Nyström mycket produktiv och det känns som om alla de
klassiska julkortmotiven härstammar från henne som tomten med röd luva och
stort vitt skägg, röda domherrar mot en vit vinterskrud, pittoreska
snötäckta byar, gårdstomten spejande bakom den timrade knuten osv.
För min egen generation är det kanske först och främst en annan
illustratör som skapa bilden av den svenska julen. Ilon Wikland
illustrerade en stor del av Astrids Lindgrens berättelser och det är
hennes finstämda bilder om hur barnen i Bullerbyn, Lotta på Bråkmakargatan
och Madicken firar jul som letar fram julstämningen hos mig. Det är varma
bilder med tindrande ljus, gnistrande snötak på röda hus med vita knutar,
och gröna granar med glada barn dansande i ring, lukten av nygräddade
pepparkakor och nylackade paket, ja, det är helt enkelt en riktig god jul.
