Slow Art rörelsen och Flicka med pärlörhänge.
Skyndar mig till National.
Föredrag om Vermeers mästerverk.
Eller snarare renoveringen.
Fullt, så mycket folk! Tänk att så många har detta intresse.
Vermeer är på topp efter bok och film.
Kan få en Oscar i konstnärsklassen.
Finns det en sån?
Finns det en konservatorklass?
Han är upplysande, den danska konservatorn, Jörgen Wadum
Spännande jobb.
Börjar med några röntgenplåtar.
Några UV-bilder.
Patienten mår inte bra.
Patienten har fått dålig fernissa.
Patienten rekommenderades en ny förnissning med pigmenttillskott vid förra undersökningen.
Pigmenttillskott ansågs nödvändigt för att upprätthålla den eviga uppfattningen om att allt måleri från den här tiden är mörkt, dunkelt och dystert om än med ljuspunkter.
Men mode ändras.
Så nu lades en lätt ansiktsmask.
En befriande mask. Porerna öppnas upp, det hände saker under ytan.
Masken bort!
Flickan har återfått sin ljusa hy, kläderna rentvättade.
Färger, klara färger, blått, vitt, ockra, gult strålar mot betraktaren.
En tavla känd för sitt ljus blir ännu ljusare.
Flickan ännu mer i fokus, bakgrunden mörkare.
Preussisk blå ersätts med Vermeers blåa färg.
Patienten, flickan ska just gå ut i världen.
Ska just gå.
Stopp, vad har vi här?
Flickan förfärad, hör obehaget i rösten.
Alla förfärade, en flaga!?
Den utsökta lilla ljuspunkten på undre delen av örhänget, konservatorn såg den, kände på den, är allvarlig.
Det här är allvarligt, du har fått en flaga på örhänget.
Allvarligt?
Ja, mycket, flagan är inte ditmålad, den har trillat dit, glidit dit, helt enkelt hamnat där, vid en tidigare restaurering, hör inte hemma här även om den ger liv och ljus, hur ska vi göra?
Återställ mig! inga defekter säger flickan, jag har evigt liv och jag vill visa mig som jag såg ut i Vermeers ögon, som han såg mig, just så vill jag bli sedd.
Konservatorn rättar till det lilla misstaget, gör inte ont, känns inte alls.
Vermeer målade ungefär 35 tavlor, slowpainter?
Ja, en slowpainter, färgen hann uppvisa sprickbildning mellan åren, mellan strykningarna, det kunde gå år innan tavlorna blev klara.
Slow City, Slow Food och nu Slow Art rörelsen.
Skönt, det kan få ta tid.
Fast det är ju ont om tid har jag skrivit nån gång.
Ja men du håller på med ett stort antal på en gång.
Måla mycket men de kan få stå och dra ett tag.
Vin blir ju godare så det blir säkert färgerna också.
Och motiven.
Mognar och får karaktär, färgerna balanserar varandra, utsökt eftersmak.
Kan det vara så?
Tar en eftertänsam sipp på detta goda vin och funderar på saken….
