Julen har kommit, väl? Men hur skall man avgöra vad som är jul och inte? En traditionell möjlighet är att förnimma om något förmedlar julstämning eller ej; att det skall finnas något inneboende i ett visst julobjekt som utlöser julkänslor hos mottagaren. Metoden är synnerligen osäker och kan leda till en rad missförstånd och motsägelser. Hur skall vi t ex lösa problemet med en köttbulle som kan serveras såväl som julköttbulle som helt vanlig – utan att något ändras i dess konsistens? Sammanhanget avgör säger kanske någon. En köttbulle på ett julbord blir en julköttbulle. Men inte ens det räcker, t ex är de flesta uppläggningsfaten på ett julbord är helt vanliga fat och är därför inte specifika julfat.
En enklare lösning är att utnyttja den institutionella teorin som varit så framgångsrik i konsten. Det innebär att det som julvärlden kallar för jul är jul. Julvärlden utnämner köttbullar, tomtar, glitter, granar etc till ”julverk”. Detta senare begrepp är ännu inte helt etablerat men gör det enklare att reda ut vad som är jul eller inte. Skillnaden mellan en köttbulle och en julköttbulle är alltså att den senare utnämnts till julköttbulle av julvärlden.
Och vem tillhör julvärlden? Ja, det är i princip alla som känner till något om julen. Men självfallet kan man tala om en internationell julelit. Juleliten, har, i motsats till den elit som finns i konstvärlden, lyckats nå en genuin folklig förankring. Så har Disneys produktion av Kalle Ankas jul fått ett fullständigt genomslag i vida kretsar, liksom Santa Claus-versionen av jultomten som lanserades av Coca-Cola. Men den internationella eliten är trendsättande inom julvärlden endast i begränsad omfattning. De nationella trenderna är minst lika starka. Och i motsats till konsten är förnyelsen inte någon överdrivet stark faktor. Den förekommer dock påtagligt i nya former av ljusarrangemang med vilka julvärldens medlemmar fyller sina trädgårdar och balkonger och självfallet i julklappens inpackning och innehåll.
Hur gammal är julen och julvärlden? En spridd uppfattning är att det är en gammal tradition. Emellertid beror det på hur man vill definiera julen. Om man tar som utgångspunkt den moderna julen där vi självklart förutsätter jultomte, julgran, julklappar, julmat och tillbakablickande jultraditioner kan man utan vidare slå fast att julen inte kan vara mycket äldre än knappa 200 år.
Stridslinjerna i julvärlden löper mellan den kommersiella julvärlden och den traditionella. Båda sidor utropar alltid den senare som den egentliga vinnaren. En tredje fraktion, de fundamentala, som avvisar tomten som okristen, har inget större inflytande.
Men är det då så enkelt att vem som helst kan lägga en köttbulle på sitt julbord och utnämna den till julköttbulle? Nej, man måste ha auktoritet som utnämnare, t ex att man är restaurangägare, gastronom, matexpert eller i övrigt inflytelserik inom sektorn. Först därigenom uppnår julköttbulle den erforderliga kvaliteten för att kunna beaktas som intressant.
Det går nog att säga att behovet av den institutionella julteorin alltjämt inte är särdeles stort. Orsaken är att julvärlden är ett uttalat lågdiskursområde och inom ett sådant är intrikata definitionsproblem i regel lågprioriterade. Om man föreställer sig att julvärlden vill häva sig från lågdiskurs till högdiskurs kommer den institutionella julteorin att bli ett riktmärke för varje julfirare.
